Jag var hos doktorn här för ett tag sedan och jag ska börja träffa en psykolog, men när vet jag inte. Anledningen till det är för panikångesten, oro, stress, och hur jag ska lära mig att hantera situationer i olika lägen. Jag vill kunna lära mig att exempel gå själv på stan utan att känna att exakt alla tittar på en från topp till tå, jag vill kunna få den frihet som man kan ha. En grej som jag gick och tänkte på idag när jag gick hem från bussen, är att jag unviker verkligen att gå över övergångsställen ifall det är en bil på väg, för jag vill inte att den ska stanna för då är jag i centrum. Jag hatar att vara i centrum, okej att alla människor gillar lite uppmärksamhet ibland, men det är inte ofta alls för min del, jag undviker det så gott jag kan.

Endel som läser det här inlägget nu kanske tänker, varför skriver hon allt det här? Men ibland är jag öppen som just i denna stund, och då behöver jag skriva om det, jag skäms inte över det, och känner att det är skönt att folk vet hur man är som person. Kanske är fler som känner som mig?

aja, nog pratat om det.

jag skulle nog kunna sitta här och skriva hur långt inlägg som helst, men det blir för tröttsamt att läsa, men å andra sidan skriver jag för att jag vill skriva av mig. För det behövs verkligen ibland.. Vad är första steget till att lära sig att tro på sig själv?