I söndags natt vid tolv hugget låg älsklingen och jag i sängen, jag kände hur en plötslig värk kom i magen och fick knappt ingen luft, tittade på babe och sa att nu jäklar fick jag en värk, och så blev jag såklart skit nervös, för då var det på gång visste jag. Sedan fortsatte natten så, jag hade värkar till och från och jag låg och kved mig, satt i duschen, låg i soffan, låg i sängen, in i duschen igen, och så höll jag på hela natten. Jag ringde pappa vid 05.15 för jag visste att han skulle te jobbet då, han peppade mig lite sen återgick jag till soffan. Värkarna var så himla mäktiga och kraftiga, trodde aldrig det skulle kännas så.. Hade tid hos barnmorskan på måndagen klockan 13, men ringde och fick komma till henne redan vid 11.00. Så Markus och jag stack dit! Hon lyssna på hjärtljuden och kolla om jag öppnat mig nåt, var då öppen 2 cm. Vi åkte hem igen, och markus tvinga i mig massa dryck och yoghurt, men det tog stopp. Det var ca 6 minuter mellan varje värk och jag trodde jag skulle svimma vissa gånger, men bara att andas profylax och stöna lite så gick de över efter nån minut :) Sedan kom det intensivare och kraftigare, ringde förlossningen och hon sa hur jag kände, hon bad mig avvakta ett tag till. Ringde och pratade lite med Mia i telefon, sen återgick till soffan. höll koll på värkarna på www.varktimer.se! Sedan ringde jag förlossningen igen, och då var de ca 4-5 minuter mellanrum, hon sa att vi fick komma in, men att de kaske bara var förvärkar. Men sedan när det var 3 minuters mellanrum nån timmer efter så stod jag verkligen inte ut längre. Skrek till på markus som då satt och spelade wow att jag verkligen inte palla mer. så vid 15 hugget kom vi in i bilen. var på förlossningen straxt efter 16 tror ja, fick lägga mig på en brits där de mätte hur starka värkarna var osv, hon undersökte mig och jag var öppen 6 cm! och jag börja känna hur kämpigt det var.

Fick träffa en barnmorska och undersköterska som skulle ha hand om mig, klockan var väl 17 och jag började fundera på epidural ryggmärgsbedövningen. Men hon sa att jag kunde ta ett bad om jag ville först, så Markus och jag gick in i badrummet där, och det kändes as jobbigt då, men satt lite i badet, och stod och vaggade och andades medans värkarna kom, älsklingen kom in med saft, smakade kräm, haha den var outspädad, fast de visste ju inte han, sedan försökte han få upp stämningen lite genom skämt och sånger haha :) men jag kunde inte ens skratta var så inne i allt, markus påminde mig också om att andas hela tiden för de glömdes ju lätt bort. Efter att ha kämpat i badrummet ett tag gick vi mot förlossningssalen, då ville jag ha lustgas, var svårt att få in snittsen först men ibland hann jag andas in innan värken kom.

Låg med lustgasen hela tiden med hårt tag i handen. Sen kände jag hur ett brutalt tryck nedåt kom, helt galet, går ej beskriva, man måste uppleva den känslan alltså! stod upp ett tag i en gåstol och vaggade medans jag kämpa igenom värkarna. mina stön blev numera skrik, la mig på brittsen igen, Markus sprang iväg för att pissa och då kom en krystvärk och jag skrek att nu kommer nåt ut, så dom undersökte mig, och sa: Lindsey nu är du öppen 10 cm så det är dags snart, då blev jag grymt nojjig, så jag sa att hon skämtade med mig och att jag inte vågade. Men dom fick mig lugn, och lugnare blev jag när markus kom in! jag fick ligga på sidan och så var de hela igång! Så 20.57 kom hon ut och det kändes helt otroligt!!! En liten tjej på 3365 gram och 50 cm lång! Fick henne på mitt bröst och hon började tutta direkt! jag hamna nog som i lite chock, det var verkligen en sån galen upplevelse och så skönt när allt var färdigt och vi låg där och fikade i sängen, älsklingen jag och våran dotter Alexia! ♥

Uppe på BB fick vi lite kvällsmat och sedan slocknade vi ganska så skönt. Vaknade till och från under natten av att lill snurpan ville ha mat :) Så himla skönt var det att man kunde amma på direkten, så hon fick i sig mat! Dagen efter var man helt slut, och så andades Alexia väldigt häftigt, så det kom doktorer och lyssnade på henne, och så kom dom in var fjärde timme under natten, så de hade henne under observation! Självklart var vi jätte oroliga ifall något var fel på henne! Men hjärta och lungor var det inget fel på, och de tog massa blodprover osv och hittade ingen infektion eller nåt, så det var bara att hon hade lite svårt att anpassa sig till världen! Då pustade vi ut endel, men så sa doktorn att hennes höfter hade något glapp, då kom ett nytt oros-moment. Men han sa även att det fanns åtgärder för det. Så i Onsdags åkte markus hem och sov här hemma och grejja lite, så kom han tillbaka på Torsdag morgon för vi fick tid till Ortopeden för Alexias höfter. De konstaterade att hon behövde en skena :( Kan säga att det kändes väldigt ledsamt och tråkigt, men genom att hon skulle ha den så kommer kulorna i höfterna att växa normalt, och inte få några problem i framtiden.

Vi åkte hem samma dag från BB, Det var hur underbart som helst att få komma hem! Bara mysa med Alexia och Älsklingen i vårt hem! Men så blev det att åka tillbaka till Västerås igår för att träffa Alexias doktor igen så hon skulle få sin skena! Självklart ser det inte ett dugg roligt eller bekvämt ut, men huvudsaken är att hon kommer bli bra och inte lider av den.

Igår när vi kom hem från Västerås kom markus föräldrar hit för att träffa Alexia :) och så kom ju Ebba och Nora hit också, Kan säga att de är väldigt stolta över sin lillasyster, dom är så duktiga och hjälper till och allt :) Dom hade köpt jätte fina kläder till henne också :)

känd mig lite halvdeppig och så när jag kom hem, mycket i kroppen som ställer om sig, Man är öm och trött och så hörde jag bara barnskrik hela dagen då vi kommit hem och mina bröst har varit så svullna och ömma! Typ känt mig ledsen och sånt, drömt as skumma drömmar och sett skuggor och grejjer när jag vart uppe på natten för att amma, läskigt!!  Men idag känner jag mig mycket piggare och mår väldigt bra, kroppen börjar återhämta sig och det känns hur skönt som helst!

Ne nu ska jag ta ett glas cola och sedan ge min älskling lite mat! Helt galet hur man kan känna sån kärlek för någon på bara några dagar, Hon är så otroligt fin och duktig! hon är verkligen min stolthet!! Jag är så stolt över mig själv också för att jag fixade förlossningen! Så ni har ni fått läsa hur min förlossning gick till, så som jag minns den, roligt sen när man får förlossnings papprena från BM :)

Lite pics !