Hela veckan som har gått jobbade jag på det nya jobbet, och det känns bra, personalen har man ju lärt känna lite smått, och hittills är dom helt okej :) Jobbet fungerar bra, fick till och med höra att några utav de boende hade sagt till ordinarie personalen att dom tyckte jag var duktig och en väldigt trevlig tjej, så det är positivt :)

Igår blev det att dra till 55:an en sväng med Jennifer och Sophie, sen blev det som vi bestämde att vi skulle till platens, det blev en lyckad kväll, träffa många bekanta! Tog sista bussen hem, och kan säga som så, att så himla skönt det är som nu idag att inte vakna upp utav ångest för att man blev för full osv, Jag drack med måtta igår, och det fixade jag lätt som en plätt!

Men jag vakna upp med en andra massa tråkigheter :( Och jag vet varken ut eller in, jag vet inte vad jag ska säga, bete mig eller göra, för jag kan inte göra någon utav dessa två situationer bra på något vis alls, det får tiden och hjälpen själv lösa.. Just nu är det bara crap, helt enkelt! Jag hoppas och tror verkligen att detta kommer att lösa sig, ge inte upp, va stark.. Jag ber er! Jag behöver er, mest av allt!

Idag har jag gått på jobbet som i nån dimma, var inget pepp på det alls idag faktiskt, men slutade precis innan 21.00, så tiden gick väl hyffsat snabbt ändå..

Ne finns inget mer att skriva just nu, skönt att skriva av sig i bloggen, skönt o ha en blogg, även att man tyvärr inte vill sitta och skriva om personliga saker, men ändå skriva av sig om det på något vis. Men man hänger inte ut någon.. funderar på att inskaffa lösen till bloggen, så den kan bli mera personlig, men åh andra sidan, varför? varför ska folk veta de personliga sakerna som händer i mitt liv, och mina näras liv? aja blev lustigt skrivet nu.. jag yrar helt enkelt!

Vill ägna några ord till min fina pojkvän.
Du är den vackraste och finaste människan som vandrar på den här jorden, det är så jag ser dig i mina ögon. Och det är så jag alltid kommer att se dig... Jag är så fruktansvärt glad över att du finns i mitt liv så du kan inte ana.. varenda jävla minut med dig är värdefull för mig, till och med de få gånger vi blir smått osams, vi löser det så lätt.. och efter är allt så jävla underbart igen! Min älskade älskling, du är så jävla viktig för mig. Och det känns som att för varje dag som går, så älskar jag dig bara mera och mera, och det känns som om man ska spricka för att jag är så jävla kär i dig!!! hur kan man vara såhär kär? hur kan man vara såhär beroende av en människa? hur kan man må så bra tillsammans såhär med en människa? Det är tamefan äkta kärlek, har aldrig någonsin upplevt det innan jag träffade dig. Jag vill att det är vi livet ut.